Välkommen Christer Mattiasson

God fortsättning på 2025 önskar jag er som läser vad jag skriver. Mitt 2024 var tufft. Jag tappade passionen och intensiteten i mitt supporterskap när jag inte kände igen klubben i mitt hjärta och dess ageranden. Jag famlade länge. I torsdags fick jag äntligen träffa Kim Bergstrand igen. Han hörde av sig för att ta en fika ihop. Efter 150 minuters snack skiljdes vi igen. Jag var oerhört glad över att träffa min fina vän igen. Vi ska ses snart igen för att ta en öl ihop. Kim har precis som jag ofta haft en vit månad i januari, då ingen alkohol intas. Tyvärr får jag inte skriva om något vi pratade om. 

Efter det kaos a la packet vi gick igenom med fall och uppgångar slutade 2024 i, ja, vadå? Vi vann en fjärde plats i min älskade Allsvenskan. Ett poäng bakom våra Stockholmsrivaler. Vi vann en femte plats i ECL, vilket måste kategoriseras som succé. Det i sin tur gör att vi slapp den sextondelsfinal som genom sin tidiga start på säsongen nog hade varit än svårare att hantera. Nu gick vi direkt till åttondelsfinal. Tidigt ändå men en aning lättare att hantera. Allsvenskan spelas vår-höst, vilket i detta fall komplicerar tävlingen. Samtidigt, är det säkert en av anledningarna till att Djurgården under två av dom tre senaste åren lyckats så bra i Europa. Jag hoppas att vi lärde oss något som vi verkligen tar med oss från hur vi hanterade 2023s möten mot Lech Poznan.

Våra tränare fick sparken. Dom ska naturligtvis ersättas. Efter en nästan plågsam process landade klubben i mitt hjärta för Jani Honkavaara. Det fanns faktiskt inget namn av alla dom som förekom som jag inte gillade. Jag vet absolut noll om Jani, men hoppas att jag ska få tillgång till honom sedermera. Det som kittlar mest med honom inför är att han är lärare i grunden, precis som Henrik Rydström. I dagens märkliga värld tror jag pedagogiken blir allt viktigare. Det ska bli otroligt spännande att se vad detta tar vägen. Som assisterande valde vi Christer Mattiasson, som en parentes visade sig ha lärare i familjen också. Christer som jag pratat en hel del med under hans tid i Sirius, har jag fattat ett stort tycke för. Påminner i sättet att prata med mig en del om Kim. Kraven. Hur orden faller för att uppfylla dom kraven. CM, som han också kallas har dom senaste åren gått från en framgångsrik tränare i division ett med Sollentuna, för att sen ta över BP och som nämnts ovan, Sirius. Redan under våra samtal i Sirius kände jag att CM inte är kåt på titlar, titlar som huvudtränare, manager eller dylikt. Han gillar att bygga upp något. Utveckla det och nå framgång och förhoppningsvis titlar som betyder något. Det vill säga, titlar för laget. Precis som spelarna måste ledarna inom sporten verka som ett lag. CM är i mina ögon en lagspelare.

Då jag tappat det under flera månader bad jag om CMs tid för att börja träna igen med mitt skrivande. Eftersom min brist på utbildning måste kompenseras med något annat som väger tungt, är det i mitt fall, passion. Jag behöver få tillbaka den. Du som läser, skriv gärna på PM, vad ni tycker. Ris eller ros. Nu, mer än tidigare, är jag i stort behov av återkoppling.

Stort tack till Christer för hans tid. Intervjun gjordes den 17 januari.

Välkommen till Djurgården.

– Tack så mycket. 

Kanske ska säga, välkommen tillbaka istället?

– Ja, men det får du gärna säga, för det är tillbaka. Det känns bra.

När du blev klar så la en av dom största tidningarna i Sverige ut en bild tillsammans med texten om det. Bilden föreställde när du, Andreas Johansson, "Tolle" (Thomas Lagerlöf) och Nebojsa Novakovic firade ett mål i gnagets tröja. Jag tyckte att dom kunde lagt ut ett mål du firade i Djurgårdströja istället.

– Okej, (rösten blev ironisk) jävla bra bild alltså. Det är väl ett provocerande från dom då. Det känns lite oproffsigt faktiskt. 

Har du några ord om Sirius innan jag kommer med Djurgårdsfrågor?

– Egentligen inte. Jag är stolt över det arbete jag har lagt ner och dom resultat som kommit utifrån det. Nu har Sirius sålt ännu en spelare av dom som jag tränade. Dom jag tränade och som har gått vidare tror jag sålts vidare för cirka 140 miljoner kronor. Det ger stora möjligheter för Sirius att rusta vidare för framtiden. Men allt är inte spikrakt. Vi hade en tuff period 2023. Förra säsongen 2024 tyckte jag att vi var stabila. Någonstans där jag tror att vi hamnar. Det lag jag ingick i, med övriga tränare och ledare, har utvecklat dom spelare som nu sålts. Det finns exempel både historiskt och i närtid där man kan se vad som händer i klubben när inte ledarsidan är synkroniserad. 

Då går vi över till ditt nya jobb. När tog vi kontakt med dig?

– Det är väl cirka 10-12 dagar sen som det började accelerera ordentligt.

Hur öppnade vi upp kontakten?

– Jag ska försöka minnas det i detalj. Det viktigaste var nog i första sonderingen, "är Christer Mattiasson öppen för att vara assisterande?". För mig var svaret självklart. Det är jag absolut. Jag har varit huvudtränare i 18-19 år. För mig är det här jobbet i Djurgården en jättehärlig utmaning. Det ska bli jättekul att vara den som hjälper och stöttar Jani i hans jobb, precis på det sättet som dom jag jobbat med tidigare, har stöttat mig. Det var ett tag sen jag var assisterande, så det ska bli väldigt spännande att se vad jag kan tillföra. Utifrån mitt svar blev det sen ett möte med Bosse (Andersson) där även Pelle (Olsson) var med. Då den biten var klar hade jag ett Teams möte med Jani då. Vi fångade varandra, i stort sett, omgående. Det var enkelt från början. Vi pratade nästan två timmar, vilket hade kunnat fortsätta hur länge som helst då samtalet bara flöt på. Efter det skulle han då, givetvis, återkoppla till Bosse. Efter det körde vi bara på, till dit där vi är nu.  

Vad hade Pelle för roll i det mötet?

– Han satt med och lyssnade. Det brukar vara bra att vara flera som hör olika saker. Då kan man ventilera det tillsammans efteråt. Jag tycker det var ett bra upplägg, för i slutändan måste det kännas rätt för alla. 

Du har varit huvudtränare länge. För oss på läktaren, vad är det som skiljer från att vara assisterande, som du ser det?

– Jag behöver inte ta alla beslut. Det blir säkert färre intervjuer. När du är huvudtränare är det du som tar dom skarpa samtalen med spelarna. Jag, som assisterande, kommer då med förslag, men Jani tar beslutet, det slutgiltiga. För min del har jag bett och begärt av mina assisterande att dom ska vara öppna med sina tankar. Utan diskussioner kommer vi inte utveckla oss. Jag vill inte ha ett gäng ja-sägare runt mig. Det handlar om utveckling. Jag kommer ta upp det som jag undrar över. 

Kim hade höga tankar om din tränargärning när vi pratade igår.

– Det har varit mycket så, tiden efter Sirius, att kollegor hört av sig och stöttat. Men nu är jag här och har fått ett otroligt fint jobb. Jag kommer göra mitt yttersta för att göra det så bra som möjligt. 

Jag blev blind på vänster öga 2008. Blev av med jobbet. Då sa en tidigare chef: “när ödet stänger en dörr, öppnar livet ett fönster på andra sidan”.

– Precis så är det. Det är väl det som är en av dom saker som fascinerar med idrott. Det kan vara så kul, men så hänsynslöst, där man får gå även om resultaten varit bra. Det i sin tur gör att kanske någon annan gillar ens gärning och tar det vidare. Det har jag ofta nämnt till spelare. Du spelar inte, men visar du upp att du kan jobba hårt när vinden blåser emot. Gör man alltid sitt bästa, yttersta, brukar det betala sig.  

Hade några frågor vad du tänker eller tycker vi ska utveckla, men kom på nu, officiellt kanske det är Jani som ska svara på dom?

– Ja, det tycker jag nog. Vi har inte träffats mer än videosamtalet. Självklart har han tankar. Dom kommer han ta upp med oss övriga i ledarstaben. Sen behöver man se om det stämmer överens med dom spelare vi har. I det laget som innehåller tränare, medicin och fysik, behöver vi vara samstämmiga. Jani är huvudansvarig, då är det naturligt att det är han som förmedlar dom. Utifrån den bra truppen vi har ska vi jobba hårt på ett spelsätt som ger framgång. 

Om vi säger det rent taktiska då, sätts det också tillsammans eller utgår vi helt från Janis filosofi där?

– Jani kommer att sätta spelsättet utifrån hans principer och tankar. Självklart. Men innan den färdiga produkten ska produceras har vi alla inom ledarstaben stött och blött våra tankar. Sen över tid skruvar man alltid på saker. 

Hur känner du inför åttondelen i ECL? Stress? Tillförsikt och inspiration?

– Jag känner ingen stress. Jag såg Djurgårdens sista match innan jul. Då ovetande om där vi är nu. Jag såg att det fanns en hel del kvalité i laget. Det gäller att omfamna den verklighet vi är i. Först en vecka hemma i Stockholm, sen åker vi iväg i tio dagar. Vi kommer jobba hårt, alla inblandade, att sätta ihop så mycket som möjligt dom 3-4 första veckorna, utan att bli stressad av tidsspannet. Vi ska vara tydliga. Lyckas vi med det, vet spelarna hur vi vill spela. Känner inget negativt, bara glädje. 

När träffas ni, öga mot öga, första gången du och Jani?

– Det blir nog i helgen. Han landar här om några timmar med sin familj. Jag sa det till honom, kan jag hjälpa eller om du vill prata finns jag här. Om det inte skulle bli i helgen blir det på måndag morgon. Men jag tror att vi kommer ses under helgen. 

Var blir första samlingen med spelarna?

– Vi tränar första veckan på Bosön. 

Är ni där tills ni åker på lägret?

– Ja, vad jag hört är det tanken. Vädret kanske kan ändra något också? Jag har inte full koll, jag får åka med lite här i början. Det blev officiellt med mig i Djurgården i onsdags så det blir rätt mycket att sätta sig in i. 

Ska bli oerhört intressant och se dig och Jani tillsammans. Jani har utbildning som lärare. Jag tror att ni kommer att komplettera varandra perfekt.

– Då min sambo sen 32 år hemma också är lärare kan jag bara känna att du har rätt om den lärarbiten. Vi diskuterar och pratar hemma om den biten. Hur gör hon i skolan för att fånga elevernas intresse. Just den biten att utveckla sitt sätt att ha kontakt med och fånga intresset av dom som lyssnar är oerhört viktigt. Ambitionen att stimulera och fånga spelarnas intresse, speciellt när det är tufft, är elementärt. Visar vi stress? Jobbar vi på som vanligt? I dom sköra lägena prövas vi alla som människor. Min assisterande i Sirius, Henrik Åhnstrand, har också bakgrund som lärare. 

Då var detta samtal slut. Jag gillar Christer av många anledningar. Hans rakhet och ödmjukhet "lirar" bra med den människa som är jag. Jag har hjärnmässigt goda förhoppningar om vårt nya tränarpar. Att få tillbaka känslorna fullt ut tror jag kommer att komma under försäsongen när jag har kontakt med ledare och spelare i Allsvenskan i allmänhet, i Djurgården i synnerhet. Stort tack, igen till Christer och ännu större lycka till.